Terra Scaniae

Fler sökalternativ

• Stenåldern
• Bronsåldern
• Järnåldern
• Vikingatiden
• Medeltiden
• 1500-talet
• 1600-talet
• 1700-talet
• 1800-talet
• 1900-talet
• 2000-talet

Läs fakta om

• 1500-talet
• 1600-talet
• 1700-talet
• 1800-talet
• 2000-talet
• Bronsåldern
• Järnåldern
• Medeltiden
• Stenåldern
• Vikingatiden

1900-talet

Befolkningen i Skåne ökade med ungefär 34 procent mellan 1900 och 1950 till omkring 841’ 000 personer. År 1800 levde ungefär 259’000 människor i Skåne. Under början av 1900-talet så var befolkningen mer jämnt spridd över landskapet gentemot nu. Företag var i full gång i många små och stora orter över hela Skåne. Under den sista halvan av århundradet förändrades den bilden. Många företag har lagts ned eller flyttat sin produktion till de större städerna eller utomlands.

Jordbruk

Långt in på 1940-talet var fortfarande hästen den viktigaste dragaren i det skånska lantbruket. Traktorer var mycket ovanliga. Man använde slåttermaskiner, självbindare, harvar, plogar och vagnar. Med hästarna förspända. Som man gjort i långa tider.

Omkring 1950 odlades mängder av sockerbetor i Skåne. Åttio procent av sockerbetsskörden i hela Sverige kom från Skåne. Ännu på 1960-talet var odlingen av sockerbetor ett hårt arbete som gjordes för hand: gallring, hackning och upptagning. Det behövdes mycket folk för arbetet. I början av seklet kom varje år ett par tusen jordbruksarbetare bland annat från Galizien för att arbeta på Skånes sockerbetsfält. Galizien är en region som ligger i Ukraina och Polen.

Tekniska förbättringar

Först under den sista halvan av 1900-talet kom de stora tekniska förändringarna av lantbruket. Även storleken på jordegendomarna förändrades till än större gårdar. När vi ser tillbaka på historien märker vi att det inte är indelningen i perioder och århundraden som styr förändringarna.

Skillnaden mellan att leva 1890 eller 1910 var nog inte särskild stor. Det är inte almanackan som styr historien. Förändringar och omkullkastande av gamla idéer kan komma när som helst. Världen blir inte modernare bara för att det vänds ett blad i kalendern.

Electricitet

Elektriciteten, som vi har så svårt att klara oss utan i dag, fanns inte i alla skånska hem förrän under 40-talet eller senare. Städerna fick elektricitet tidigare än landsbygden. På 1910-talet användes både glödlampor och gasljus för att lysa upp gatorna.

Första världskriget

Det första världskriget varade mellan 1914 och 1919. Under det här kriget minspärrade Sverige år 1916 en del av Öresund, nämligen Kogrundrännan i södra delen av sundet. Orsaken var att Tyskland tryckt på för man ville stoppa trafiken av brittiska handelsfartyg och ubåtar i Östersjön.

Mineringen ledde till protester från bland annat Storbritannien, Frankrike och Ryssland som stred mot Tyskland. Sverige hade ju gått ifrån sin neutralitet genom att lägga ut minor och hindra fartygen.

Ransonering

Våren efter fick de brittiska handelsfartygen åter segla genom Sundet, men Storbritannien stramade nu åt sin export till Sverige. Det blev en svår varubrist och ransoneringar i Skåne och resten av Sverige under 1916. Tyskarnas oinskränkta ubåtskrig, d.v.s. attacker mot alla fartyg vare sig de förde neutral flagg eller inte, förvärrade under 1917 livsmedelsläget ännu mer. Dessutom blev det en dålig spannmålsskörd samma år. Misären och missnöjet ökade framförallt i städerna. Många stora demonstrationer genomfördes. Kriget slutade 1919.

Rösträtt och arbetstid

Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män infördes i Sverige 1919. Och fler förändringar kom samma år. Inom industrin infördes åtta timmars arbetsdag, sex dagar i veckan. Man arbetade alltså även på lördagar. Arbetsveckan var på 48 timmar fram t.o.m. 1960. Då infördes 45 timmars arbetsvecka och fyra veckors semester. I dag arbetar många 40 timmar i veckan och har fem veckors semester.

Ekonomisk kris under 30-talet

Under 1930-talet var det ekonomisk kris. Jordbrukspriserna föll och många blev arbetslösa. I Stockholm bildade 1932 socialdemokraterna regering under ledning av Per Albin Hansson från Fosie utanför Malmö. Med stöd från Bondeförbundet, som leddes av en annan skåning, Axel Pehrsson-Bramstorp från Lilla Isie vid Vemmenhög, genomfördes ett krisprogram 1933, som brukar kallas kohandeln. Uppgörelsen rörde arbetslöshets- och jordbruksfrågor.

Förutom att sända tal och musik kunde man via radio sända tidsangivelser – urverken runt om i landet kunde nu justeras med en exakthet som tidigare saknats.

Radio

Århundradets första nya media var radion. En tidig sorts radiomottagare var kristallradion, patenterad av amerikanen W. Pickard 1906. Snart lanserades apparater med elektronrör. Radiotjänst, som nuförtiden heter Sveriges Radio, började sända i januari 1925. Förutom att sända tal och musik kunde man via radio sända tidsangivelser – urverken runt om i landet kunde nu justeras med en exakthet som tidigare saknats.

Andra världskriget

När Tyskland invaderade Danmark och Norge den 9 april 1940 under andra världskriget (1939–1945), så låg Skåne i det närmaste oskyddat och öppet för en invasion. De flesta svenska trupperna fanns nämligen långt uppe i Norrland på grund av Sovjetunionens angrepp på Finland (Finska vinterkriget). Först några veckor efter ockupationen av Danmark kunde försvaret av Skånes kuster stärkas.

Permittenttrafiken

Tyskland tryckte på för att Sverige skulle tillåta att tyska militärer på permission skulle få åka tåg genom Sverige mellan Tyskland och Norge. Den svenska regeringen gav sitt tillstånd. Transporterna pågick från sommaren 1940 till augusti 1943 med en eller två transporter i veckan.

Förvarningar om en planerad tysk razzia mot judarna i Danmark den 1 oktober 1943 ledde till att flera tusen danska judar lyckades fly till Sverige. De flesta tog sig över Sundet i små båtar till Skåne.

Tågtransporterna kallas för permittenttrafiken. Men inte bara soldater och officerare åkte med tågen. Krigsmateriel transporterades också. Helsingborg och Trelleborg var in- och utresestationer för den tyska krigsmakten.

Kanalbygge i Falsterbo

En kanal byggdes i Skåne till följd av kriget. Sverige hade på tysk begäran lagt ut en nätspärr i Öresund 1940 mellan Hornbæk och Viken. Tyskarna minerade södra delen av Sundet. Vid Falsterbo var det stor minfara för alla fartyg med ett djupgående på mer än fem meter. Därför byggdes Falsterbokanalen mellan Höllviken och Kämpingebukten. Den är 1,6 km lång och togs i bruk 1942.

Stor flykt av judar till Sverige

Förvarningar om en planerad tysk razzia mot judarna i Danmark den 1 oktober 1943 ledde till att flera tusen danska judar lyckades fly till Sverige. De flesta tog sig över Sundet i små båtar till Skåne. Som i alla andra länder som styrdes av Tyskland skulle judarna gripas och sändas till koncentrationslägren. Alla lyckades inte fly eller gömma sig före razzian den 1 oktober. Den dagen deporterades 472 danska judar till tyska koncentrationsläger, där omkring 100 av dem dog.

Under resten av kriget hjälptes många flyktingar över Öresund till Skåne. Tusentals danskar ur motståndsrörelsen – som bekämpade ockupationsmakten – kunde ta sin tillflykt till Sverige. Danmark blev åter fritt den 4 maj 1945 när Tyskland kapitulerade.

Levnadstandarden förbättrades

Under 1950-talet steg den allmänna svenska levnadsstandarden. Det var brist på arbetskraft. Många invandrare kom från grannländerna, men även från Italien, Grekland och Jugoslavien för att arbeta i Sverige.

Trafikförbättringar

Innan ens hundra år hade gått sedan det stora järnvägsnätet började byggas från mitten av 1800-talet, så kom nedläggningar av järnvägsbanorna. Räls revs upp. På en annan sorts hjulburen trafik gjordes stora satsningar: Landsvägarna breddades och asfalterades. Sveriges första motorväg byggdes mellan Malmö och Lund år 1953.

Flygtrafiken som tog sin blygsamma början under 1900-talets inledning, utvecklades kraftigt under hela århundradet. I Ljungbyhed startade pionjären Enoch Thulin redan år 1915 en flygskola för både militära och civila elever. År 1924 invigdes Bulltofta internationella flygplats vid Malmö. I början av 70-talet ersattes den av Malmö–Sturup flygplats.

Television

En ny möbel och ett nytt media gjorde sin entré i de skånska hemmen under 1950- och 60-talen. Televisionsapparaten. Den 4 september 1956 startade de officiella TV-sändningarna i Sverige vilket var senare än i många andra europeiska länder. I Skåne kunde man också få in program från Danmark och Tyskland.

Kärnkraftverk

Kärnkraftverket Barsebäcksverket togs i drift 1975. Placeringen av ett kärnkraftverk i den mycket tätbefolkade Öresundsregionen har länge kritiserats både i Sverige och Danmark. Det ledde till att den ena reaktorn i verket stängdes i slutet av 1999.

Miljöpåverkan

Den snabbt växande fordonstrafikens avgaser, utsläpp från industrierna, bruket av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel inom lantbruket under 1900-talet, innebar en negativ påverkan av miljön, av växter, djur och människor. Samtidigt har medvetandet om problemen ökat och många – alltifrån privatpersoner, organisationer till myndigheter – är på olika vis engagerade i att arbeta för en förbättring av vår miljö.

All förändring och utveckling är inte alltid positiv. Nya problemområden växer fram. Framtiden får döma över vad som varit klokt eller oklokt.

Skåne som en region

År 1997 slogs Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. För första gången sedan 1719 är Skåne på nytt en samlad regional administrativ enhet.

Under den sista halvan av 1900-talet fortsatte befolkningen att öka. I slutet av 1990-talet bodde drygt en miljon människor i Skåne. Ibland tänker vi kanske inte så mycket på alla förändringar som skett de senaste hundra åren. Några har vi berättat om här, men mycket mer har förändrats. Till exempel bostäderna, nya matvanor, snabbköp istället för handelsbodar, film, video, musik. Förändringar inom sjukvården, användandet av datorer, internet, e-post, mobiltelefoner, förändringar i skolor och utbildning. Tiderna har som sagt alltid förändrats. På gott och ont.

Skriv ut (utskriftsvänligt format)