Hansan

Innan det bildats nationer runt om i Europa var det handelssammanslutningar som hade mycket makt. Istället för länder var det enskilda handelsstäder, eller flera handelsstäder som gått samman, som upprätthöll maktbalansen.

Det fanns många självständiga städer eller hertigdömen inom vad som senare kom att utvecklas till ett land, exempelvis Frankrike, Tyskland och Italien.

Handel mellan städer

I södra Europa var det främst de norditalienska städerna med sina härskare som handlade med länderna vid östra Medelhavet. I norra Europa var det de tyska städerna som skötte handeln på Östersjön och de däromkring liggande länderna. Varorna transporterades från norra till södra Europa och vice versa på de tyska och franska floderna.

Hansan

I mitten av 1100-talet grundades ett handelsförbund – Hansan – av nordtyska köpmän. Hansan eller Hanseförbundet – eller på tyska Hanse, är ett medeltida tyskt ord för gille eller sammanslutning, som härstammar från det visigotiska ordet för trupp eller följe av krigare.

Ny sorts fartyg

De använde sig av en ny sorts fartyg som kallades kogg. Denna fartygstyp var stadig i vattnet och kunde ta större last än de äldre fartygstyperna.

Koggen

Koggarna – Hansans viktiga handelsfartyg – byggdes ofta av ek och var ursprungligen enmastade, senare även två- och tremastade råsegelfartyg med bogspröt, raka stävar och höga bord (med bord avses sidorna [och bottnen] på fartyget). Råsegel är – förenklat förklarat – ett fyrkantigt segel, som alltid fångar vinden på samma sida.

Koggen hade stävroder – det är den först kända fartygskonstruktionen som var så utrustad. Troligen utvecklades koggen från vikingatidens handelsfartyg. I Förde kyrka på Gotland finns den tidigast kända avbildningen av en kogg (1200-talet).

Fartygstypen utvecklades under den tid då handeln mellan västra och östra Europa var omfattande. Betydelse för konstruktionen hade även det faktum att Limfjordens västra mynning blockerades av sand under 1100-talet. Tidigare hade man under flera hundra år kunnat passera från Nordsjön till Kattegatt via den relativt trygga seglatsen genom fjorden i norra Jylland. Men starka strömmar medförde att mynningen i väster succesivt fylldes med sand tills det var omöjligt för stora fartyg att passera. Man måste istället segla runt den fruktade udden vid Skagen och därför började man bygga fartyg som kunde klara detta.

På medellågtyska hette fartygstypen kogge, på medelnederländska cogge.

Läs mer i Wikipedia om koggen eller i Nationalencyclopedin.

Fotnot: Det dröjde till 1825 innan Nordsjön bröt igenom sandvallarna till Limfjorden (vid Agger). Nuvarande inloppet vid Thyborøn öppnades 1863.

Gille i London 1157

I slutet av 1200-talet fanns det köpmannahansor i de flesta nordtyska städer.

Det var Hansan som dominerade handeln i Nordeuropa från 1200-talet till medeltidens slut. Hansan utgjordes av enskilda köpmän fram till mitten av 1300-talet, därefter av de städer som köpmännen kom från.

Man vet inte exakt när Hansan grundades, men redan 1157 fanns det ett gille i London för tyska köpmän och de tyska köpmän som seglade österut mot Novgorod i nuvarande Ryssland samlades i Visby på Gotland varje vår från slutet av 1100-talet.

I början av 1200-talet erövrades Livland, d.v.s. nuvarande Lettland och Estland. De tyska köpmännens handelsområde växte stadigt österut och under 1200-talets mitt fanns det ett tjugotal städer från Lübeck i väst över Wismar, Rostock, Riga och Reval (Tallinn) i öst inom handelssystemet.

Olika hansaförbund

Det fanns olika hansaförbund runt Östersjön. Den livländska hansan i de baltiska städerna, den preussiska hansan i nuvarande Polens städer, den vendiska hansan bestod av städerna kring Lübeck och slutligen Zuidersjö hansan där städerna kring Zuidersjön men även Hamburg och Köln ingick. Hansan hade dessutom gemensamma kontor i Brügge, London, Bergen och Novgorod.

Hansedagar

Dessa olika hansor träffades på så kallade Hansedagar då man bestämde sig för vilken gemensam utrikespolitik man skulle ha samt försökte lösa interna problem.

Ibland hamnade nämligen de olika hansorna i konflikt eller till och med i krig med varandra. Hansan var en lös intresseorganisation där de olika hansorna skötte sig själva, men hade vissa gemensamma intressen som de bevakade och diskuterade på hansedagarna.

Hansan blev aldrig ett rike eller en statsbildning, men hansastäderna hade mycket stort inflytande på Östersjöområdet när det gäller den ekonomiska och politiska historien.

Lübeck

Den nordtyska staden Lübeck blir den starkaste hansastaden samtidigt som Visbys utrikeshandel stannar av. Detta sker omkring år 1300. Lübecks starka ställning kom att hålla i sig under flera hundra år. Staden Lübecks placering var perfekt; precis vid floden Trave, som går vidare ner mot södra Europa. Floderna fungerade som transportvägar mellan Nord- och Sydeuropa. Varorna kunde därefter transporteras vidare till eller från Östersjöstäderna via Lübeck.

Fördelarna med att vara många städer som samarbetade var flera. Dels kunde man bättre stå emot den ökande konkurrensen på handelsmarknaderna, dels stod man enade mot furstar som ville öka sin makt på handelsstädernas bekostnad.

Ett bra exempel på hur Hansan stod enad mot en furste som ville utöka sitt maktterritorium, är när danske kungen Valdemar Atterdag erövrade Skåne år 1360 och Gotland år 1361. Dessa erövringar hotade Hansans handelsintressen och det slutade med ett krig mellan Valdemar Atterdag och Hansan. Vid freden i Stralsund år 1370 garanterades Hansan handelsprivilegier på bland annat Skånemarknaden. Dessutom skulle de befästningar och städer som låg längs den skånska kusten kontrolleras av Hansan i 15 år.

Handelsvaror

Hansan handlade med viktiga vardagsvaror som alla behövde. Varje del av Nordeuropa producerade olika produkter som hansan handlade med.

Man köpte torsk i Norge, ull i England, kläde i Flandern, sill i Skåne, smör och ost i Småland, järn- och kopparmalm i Mälardalen, lax och gäddor i Finland, spannmål och lin i Baltikum, timmer, hampa, pälsar, vax och tjära i Ryssland samt öl och salt i Tyskland.

Mer lyxiga produkter som kryddor och siden överlät man nästan helt till de italienska och katalanska köpmännen i Medelhavsområdet.

I och med att Hansan var verksam i så många städer i Norden fick de nordiska språken många tyska lånord. Orden handel, hantverk, råd och borgmästare är alla tyska lånord från medeltiden.

Under hela 1400-talet behöll därefter Hansan sin politiska makt i Norden. Sättet de gjorde det på var att de hela tiden stödde den näst starkaste parten i konflikterna mellan Sverige och Danmark. På så sätt tilläts varken Danmark eller Sverige få för mycket makt i Norden under Kalmarunionens tid.

I och med att Hansan var verksam i så många städer i Norden fick de nordiska språken många tyska lånord. Orden handel, hantverk, råd och borgmästare är alla tyska lånord från medeltiden.

Slutet för Hansan

Hansans handelsmonopol började hotas av köpmän från främst Nederländerna och England under sent 1300-tal samt under hela 1400-talet. Dessutom började hansastäderna bråka alltmer sinsemellan. Det var inte alltid som de olika handelsavtalen var lika gynnsamma för alla hansastäderna. Exempelvis tyckte de preussiska hansastäderna att Lübeck hade för stora ekonomiska fördelar.

Redan 1388 började engelska köpmän handla direkt med de preussiska hamnstäderna. England exporterade textilier och franskt baiesalt, och med vändande skepp fraktade man spannmål och trä till England.

Baisaltet var billigare att framställa än det tyska saltet. Baisaltet framställdes genom att saltvattnet fick torka in med solens hjälp. Baie är det franska ordet för bukt. Baisaltet framställdes i bukten vid Borgneuf i Bretagne. Det tyska saltet utvanns ur saltgruvorna i Oldesloe och Lüneburg i norra Tyskland, en procedur som var bränslekrävande och därmed dyrare.

År 1425 fick Nederländerna tillstånd till att handla direkt med Livland. Denna nya direkthandel var dyrköpt. En hel del krig mellan tyskar, nederländare och engelsmän utspelade sig under hela 1400-talet.

Städerna oeniga

Lübeck vill blockera Öresund för utlänningar för att kunna driva sina krav om handelsprivilegier. För att kunna göra det var man tvungen att försöka ena de övriga hansastäderna under sin ledning – något som inte var enkelt att genomföra. Tvärtom splittrades hansastäderna mer och mer. I samband med 30-åriga kriget 1618–48 försvagades Hansan och upplöstes slutligen.

Världen förändrades

Samtidigt förändrades omvärlden, Columbus seglade till Amerika och Vasco da Gama seglade till Indien innan 1400-talet nått sitt slut. Nya varor hittade sin väg mot Europa. Östersjön förlorade i betydelse och handeln var inte lika viktig. Nordeuropa var inte längre en vikig ekonomisk zon. Europas nya ekonomiska centrum blev istället södra atlantkusten.

Centralstaterna stärktes

Dessutom stärktes centralstaterna. Många länder hade nu stabiliserats med en monarki istället för flera rivaliserande släkter.

Hansans betydelse

Hansan påverkade hela norra Europa. Många tyska köpmän och hantverkare flyttade ut till städerna kring Östersjön där de organiserade råd med borgmästare och rådmän samt skrån, gillen, rättskipning och handelslagar.

Städerna med de många tyska handelsmännen och köpmännen präglades även på andra sätt. Tysk arkitektur och kultur hade stor inverkan på städerna. Dessutom har det tyska språket varit väldigt utbrett i Östersjöområdet ända fram till andra världskrigets slut.

Relaterade berättelser

  • 832_listing

    Alexander Jenssen

    Genom en ung flickas ögon skildras en medeltida marknad och hur en fogde går ett grymt öde till mötes. Berättelsen utspelar sig på Skånemarknaden vid Skanör–Falsterbo.

    Läs berättelsen

Källredovisningar

Litteratur

Bengtsson, Rickard. “Skånemarknaden”. I: Øresunds Told – Tull i Öresund. I krig och fred – på godt og ondt. (Red.) Munchaus Petersen, Holger & Berggren, Jan & Bengtsson, Rickard. Tullverkets och Tullmuseets skriftserie nr. 6. År 2000.

Harrison, Dick. Karl Knutsson. En biografi. Historiska Media, 2002.

Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid.

Mare Balticum, Østersøen – myte, historie og kunst i 1000 år. Nationalmuseum i Köpenhamn. 2002.

Melin, Jan & Johansson, Alf W. & Hedenborg, Susanna. Sveriges historia, koncentrerad uppslagsbok. Prisma, 1999.

Digital media

“Hansan”, “Vendiska hansan”. I: Nationalencyklopedin CD-rom.

“Cog (ship)”. I: Wikipedia, The Free Encyclopedia. 27 juli, 2006.

“kogg”. I: Nationalencyklopedin. 2006.

“Limfjorden”. I: Nationalencyklopedin. 2006.


Skriv ut (utskriftsvänligt format)

Tipsa en vän om den här texten