Terra Scaniae

Fler sökalternativ

• Stenåldern
• Bronsåldern
• Järnåldern
• Vikingatiden
• Medeltiden
• 1500-talet
• 1600-talet
• 1700-talet
• 1800-talet
• 1900-talet
• 2000-talet

Läs fakta om

• Kristendomens införande i Norden
• Sankt Olof
• Sankta Tora - helgonkult i Torekov
• Skånska kyrkor

Helgonens kyrkor

Det finns även en hel del kyrkor vars namn börjar på Sankt (S:t), till exempel S:t Nicolaikyrkan i Simrishamn och S:t Petri kyrka i Malmö. Dessa kyrkor och deras namn lever kvar från medeltiden då katolicismen var den främsta religionen i Väst- och Nordeuropa.

Helgon namngav socknar

Det finns även två socknar i Skåne som har namngivits efter berömda helgonkyrkor. Det är socknarna Fru Alstad (efter ”Vår frus kyrka i Alstad”) och S:t Olof.

Skyddshelgon utsågs för varje ny kyrka

När en ny kyrka byggdes så fick kyrkan och församlingen ett eller flera skyddshelgon. Kyrkan var Guds hus där församlingen skulle hålla gudstjänst. Vid invigningen av varje ny kyrka så fick kyrkan en titel av biskopen, till exempel Vår fru jungfru Maria kyrka. Maria blev då kyrkans och församlingens skyddshelgon. Titelinnehavet kallas för patrocinium.

Tidigare i den kristna historien, ca 400 e.Kr., uppkallades den nybyggda kyrkan ofta efter en martyr. Reliker efter martyren bisatte man i kyrkan vid invigningen. En relik kunde vara delar av martyrens kropp, något klädesplagg eller föremål som martyren använt. En martyr är en person som dött för sin tro.

Helgon som förebild och skydd

Dessa tidiga martyrer var de första helgonen. Ett helgon är en man eller kvinna som levt ett gudfruktigt liv och som efter sin död “belönats med den eviga saligheten hos Gud”. Helgonen skulle vara förebilder för människorna.Något som är viktigt att komma ihåg är att bara Gud skulle tillbedjas, inte helgonen.

Helgonens uppgift var att vara förebilder som människorna kunde be om hjälp hos, och ha som skyddshelgon. Helgonen var en länk mellan människorna och Gud.

Helgonförklaring av påven

Från år 1234 var påven den enda som kunde helgonförklara en människa. Tidigare i historien kunde även biskopar kanonisera, som helgonförklara heter med ett annat ord. Det var inte alla helgon som fanns i hela den katolska världen som Maria, Petrus och Nicolaus.

Det fanns även mer lokala helgon. I Skåne fanns till exempel S:ta Tora i Torekov och S:ta Magnhild i Fulltofta. Två medeltida danska helgon som kanoniserats av påven är kung Knut den helige (död 1086) och hertig Knut Lavrad (död 1131).

Reformationen

I början av 1500-talet kulminerade en proteströrelse mot den katolska kyrkan. Det var bland andra Martin Luther som protesterade mot avlatshandeln inom kyrkan. Avlatshandel betyder att man kunde köpa sig fri från sina synder. Luther menade istället att frälsning sker genom tron och Guds nåd allena. Denna proteströrelse kallades reformationen.

I kyrkoårets kalender kan man än idag se spår av vårt katolska arv.

År 1536 övergick Danmark till protestantismen. Första steget mot protestantism i Sverige togs 1527, men det var inte förrän 1593 som Sverige övergick till den nya religionen.

Splittring mellan katoliker och protestanter

De som ville reformera kyrkan avskaffade helgonkulten och därmed patrocinier för kyrkobyggnader. De menade att det inte behövdes någon annan länk mellan människorna och Gud än Jesus. Med andra ord; i de länder som antog protestantismen som religion slutade man uppkalla sina kyrkor efter helgon eftersom helgonen avskaffades. Istället uppkallades kyrkorna efter byn, socknen eller stadsdelens namn.

Kyrkor som hette Maria efter Jesus mor fick heta det även efter reformationen. Detta eftersom Mariaböner levde kvar i folktron, ofta som “besvärjelser”. Mariakulten var svår att avskaffa bland befolkningen. Endast tilltalet “Vår fru” togs bort. Även kyrkor uppkallade efter apostlarna Andreas, Jakobus, Johannes, Petrus och Paulus fick oftast behålla sina namn.

Vanliga skyddshelgon i Norden

Helgonen var alltså skyddshelgon för olika saker, till exempel var S:t Jacob skyddshelgon för pilgrimer och pilgrimsresor, S:t Kristoffer för landresor och färjeresor, S:ta Gertrud för härbärgen och sjukstugor.

Kungar som skulle försöka hålla ihop ett rike byggde ofta kyrkor som bevis på sin makt och överhöghet. När Skandinavien väl var kristnat på 1000-talet hade påven inte så många reliker från martyrer/helgon kvar att dela ut. Därmed kunde inte kyrkorna döpas efter något helgon.
Istället framhölls dyrkan av Gud själv, under namnet S:t Drotten. Ofta döptes kungens första kyrka i en stad till S:t Drotten.

S:t Olof, S:t Celemens och S:t Nicolaus

Några helgon som var populära i Skandinavien var S:t Clemens, S:t Nicolaus och S:t Olof.

S:t Olof var det första egna nordiska helgonet, medan S:t Clemens och S:t Nicolaus reliker flyttades från Främre Orienten till Italien samtidigt som Skandinavien kristnades.

Kyrkoårets kalender

I kyrkoårets kalender kan man än idag se spår av vårt katolska arv. Kyndelsmässodagen den 2 februari var den dag då Maria 40 dagar efter födseln bar fram Jesus i templet, i en reningsritual. Kyndelsmässodagen kallas även Jungfru Marie kyrkogångsdag. Ordet kyndel betyder ljus. Några hundra år efter Jesus födelse började man fira den 2 februari med en ljusprocession. Orsaken var att när Jesus bars fram i templet, så liknades han vid ett ljus.

Maria bebådelsedag

Den 25 mars är det Marie bebådelsedag, även kallad Vårfrudag. Alltså den dagen Maria blev gravid med Jesus. Nuförtiden förknippar man Vårfrudagen med våfflor eftersom man lätt kan höra fel och då låter Vårfrudagen som våffeldagen. Vårfrudagen har helt enkelt blivit våffeldagen.

Allhelgonadagen

Även Allhelgonadagen den 1 november är en kvarleva från katolicismen. I den katolska kalendern är det den 2 november som är Allasjälarnas dag då man lägger blommor på kyrkogården och tänker på de avlidna. Denna tradition har protestanterna alltså flyttat till den 1 november.

Namnsdagar

Helgonen har även givit oss namnsdagsfirandet. Namnsdagarna kom till som en fest för ett helgon. Den dagen då helgonet dog fick helgonets namn. De personer som bar helgonets namn ansågs ha helgonet som skyddshelgon genom hela livet.

Skriv ut (utskriftsvänligt format)