Kristendomens införande i Norden
Kategori: Livsåskådning, tro och tankar
Det var inte förrän i slutet av vikingatiden som kristendomen fick genomslag i Danmark, Norge och Sverige. Men detta faktum ska inte tolkas som om många vikingar inte hade kommit i kontakt med kristendomen tidigare.
Innehåll:
- Danskarna kristnades först
- Lång process föregick religionsbytet
- Maktkamp avgjorde
- Kung Harald - Guds ställföreträdare
- Kyrkobyggen och missionärer
- Tyska och anglosaxiska missionärer till Skåne
- Asatro och kristendom
- Asatrons gudar blev kristendomens helgon
- Likheter och olikheter mellan religionerna
- Kristendomen väl emottagen av kvinnor
- Hedniska kultplatser levde kvar
Många av de vikingar som bosatt sig utomlands hade övergått från hedendom till kristendom.
Danskarna kristnades först
Danmark, som Skåne tillhörde, var det nordiska land som kristnades först. Det skedde cirka år 960 när Harald Blåtand var kung.
Harald talar själv om att det var han som kristnade danskarna genom att resa en sten i Jellinge. På stenen står skrivet: ”Kung Harald lät göra denna sten till minne av sin fader Gorm och sin mor Tyra. Det var den Harald som vann för sig hela Danmark och Norge och gjorde danskarna kristna.”
Lång process föregick religionsbytet
Nu var det ju inte så att danskarna över en natt hux flux bytte religion. Ja, på sätt och vis gjorde de det, eftersom kungen bestämde att de nu skulle vara kristna. Nej, under ett par hundra år hade det funnits kristna missionärer i Danmark, och de andra nordiska länderna, som försökt övertyga om kristendomens förträfflighet.
Maktkamp avgjorde
Det var först när kungen insåg vilka personliga fördelar det var för honom om Danmark blev kristet som han beslöt sig för att byta religion. Genom att låta sig kristnas så fick kung Harald nämligen kyrkan som bundsförvant i denna oroliga tid.
Kung Harald - Guds ställföreträdare
Hans danska rike hotades söderifrån av saxarna och även inom Danmark fanns det hövdingar som hotade tronen. Genom att krönas till kung av kyrkans viktigaste företrädare ansågs Harald regera Danmark som Guds ställföreträdare.
Kyrkobyggen och missionärer
Att Danmark blev kristnat var även bra för kyrkan. De fick då fritt skicka ut missionärer i landet. Det byggdes många nya kyrkor, de första i trä, men från 1100-talet övergick man till att bygga i sten.
Stenkyrkan i Dalby byggdes redan på 1000-talet och står kvar än idag, renoverad och ombygd vid olika tillfällen. I slutet av 1000-talet lär det ha funnits omkring 300 kyrkor i Skåne!
Tyska och anglosaxiska missionärer till Skåne
Till Skåne kom både tyska och anglosaxiska missionärer. På 1000-talet fanns det till och med en tysk biskop i Dalby och en anglosaxisk dito i Lund som konkurrerade om vem som skulle vara biskop i denna viktiga del av landet.
När den anglosaxiska biskopen Henrik dog så flyttade den tyske biskopen Egino till Lund som därefter blev kristet centrum i Skåne.
I asatron så kom kvinnorna till Helheim, dödsriket, medan männen kom till Valhall där de återuppstod och fick festa med Oden varje dag. Kvinnorna återuppstod inte i Helheim, de skulle leva vidare genom sina barn.
Asatro och kristendom
Under ett par hundra år var den gamla asatron och den nya kristendomen aktiva religioner sida vid sida i Danmark. Asatron påverkades av kristendomen, kanske mer än vad vi vill tro. Man kan till exempel misstänka att tanken om Valhall uppstått efter det att hedningarna hört talas om Paradiset.
Asatrons gudar blev kristendomens helgon
Eftersom asatron hade flera olika gudar så blev den nya kristna guden bara en bland de andra. Efterhand så blev den kristna guden den viktigaste guden och slutligen den enda guden.
I asatron så hade de olika gudarna olika uppgifter. Det fanns Odenkulten som var krigisk och mansdominerad, och det fanns vanerkulten, vars gudar representerade hälsa, kraft och fruktbarhet.
Man kan säga att dessa olika gudar byttes ut mot helgon när kristendomen blev landets religion. De olika helgonen hade precis som asagudarna olika uppgifter.
Likheter och olikheter mellan religionerna
Trots dessa likheter så skiljde sig de hedniska värderingarna mot de kristna. Istället för att dyrka fruktbarheten så skulle man nu leva kyskt och avhållsamt. De krigiska tankarna skulle bytas ut mot barmhärtighet. Inom asatron hade kvinnor utfört vissa kulthandlingar. Inom asatron ansågs nämligen inte kvinnor som ”orena”. Det var tvärtom inom kristendomen där endast männen fick bli präster.
Kristendomen väl emottagen av kvinnor
Den nya kristna tron blev dock väl emottagen av kvinnorna, speciellt Mariakulten. Det kan man se på många runstenar. Det kan vara det faktum att alla människor kom till Paradiset efter döden inom kristendomen som gjorde den nya religionen så populär bland kvinnorna.
I asatron så kom kvinnorna nämligen till Helheim (dödsriket), medan männen kom till Valhall där de återuppstod och fick festa med Oden varje dag. Kvinnorna återuppstod inte i Helheim, de skulle leva vidare genom sina barn.
Hedniska kultplatser levde kvar
Många av de gamla hedniska kultplatserna och magiska formlerna levde vidare fast i kristen skepnad. De gamla hedniska källorna helgades åt kristna helgon istället, till exempel S:t Tora i Torekov. Likaså fortsatte kvinnorna att rista ”födslorunor” på stavar för att få hjälp vid barnafödandet. Skillnaden var bara att man bad Maria om hjälp istället för någon av de gamla fruktbarhetsgudomligheterna.
Källredovisningar
Litteratur
Scocozza, Benito (red). Danmarkshistoriens hvem, hvad og hvornor. 1996.
Sawyer, Birgit. Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien. 1992.
Sawyer, Peter. Kungar och vikingar. 1985.
Skansjö, Sten. Skånes historia. 1997.
Skriv ut (utskriftsvänligt format)
