Terra Scaniae

Fler sökalternativ

• Stenåldern
• Bronsåldern
• Järnåldern
• Vikingatiden
• Medeltiden
• 1500-talet
• 1600-talet
• 1700-talet
• 1800-talet
• 1900-talet
• 2000-talet

Läs fakta om

• Smittkoppor – en vanlig barnsjukdom

Pesten

Det har funnits pestutbrott i Europa tidigare också. Men aldrig förr hade den drabbat så många människor så hårt som mellan år 1347 och 1353.

1300-talets pestepidemi brukar kallas digerdöden i Sverige. Ordet diger är ett fornsvenskt ord som betyder stor. Det ursprungliga namnet är stora döden eller stora pesten.

Pestbakterien, Yersinia pestis, sprids med loppor som lever på gnagare.

Det är först på 1500-talet som man börjar kalla den digerdöden. Ett annat namn som dök upp på 1500-talet i Danmark och Sverige var svarta döden. Detta namn på 1300-talets epidemi spred sig till de tyska och franska språken på 1700-talet. Först på 1800-talet fick man en engelsk översättning, Black death.

En sjukdom – olika symptom

I många böcker och uppslagsverk kan man läsa att det finns flera olika sorters pest — det är helt fel. Däremot kan man drabbas på olika sätt med olika symptom, vissa får bölder, andra inte. Pestbakterien, Yersinia pestis, sprids med loppor som lever på gnagare, till exempel råttor.

Böldpest

När råttan dör hittar loppan en människa att leva på istället. Där loppan biter människan bildas en svart utväxt. Några dagar efter att man blivit biten kan man få varbölder i ljumskarna och i armhålorna. Då har man fått böldpest. Böldpest smittar inte från person till person utan endast genom loppor. Om man har tur så får man inga andra symptom än bölderna och har då stor chans att överleva. Efter några veckor så spricker de och varet rinner ut. Därefter tar det ytterligare ett par veckor för bölderna att läka.

Blodpest

Har man riktig otur så insjuknar man och dör innan en endaste böld har hunnit visa sig. Då har infektionen gått rätt in i blodomloppet och angripit kroppens organ. De som får denna variant av pest, kallad blodpest, kan gå som vanligt på gatan för att helt plötsligt dö, knall och fall!

Om man både får bölder och råkar ut för att infektionen sprider sig i blodet så får man svarta fläckar på kroppen. De svarta fläckarna får man när pestbakterien förstör kapillärerna så att blodet sprider sig under huden.

Lungpest

Den värsta varianten av pest är lungpest och finns i två olika varianter. Den ena varianten är när pesten sprids med blodet till lungorna där den biter sig fast som lunginflammation. Då börjar man hosta upp saliv och blod. Genom hostningarna sprids bakterierna i salivdroppar ut i luften så att en frisk människa kan andas in dem och få den andra varianten av lungpest. Då går pesten rätt ner i den friska personens lungor, som då börjar hosta och dör inom 2 dygn.

Från Asien till Europa

Pesten som drabbade Europa och norra Afrika startade i centrala Asien vid Balchasjsjön i Kazachstan år 1338 eller 1339. Eventuellt härjade pesten i Kina redan några år tidigare, det tror en del historiker i alla fall.

Från centrala Asien spred sig pesten västerut längst norra sidenvägen och nådde Krimhalvön i Svarta havet 1347. Sidenvägen är namnet på handelsvägen mellan Kina och östra medelhavsområdets handelsstäder, till exempel Konstantinopel (dagens Istanbul). Läs mer om medeltida handelsvägar här.

De italienska städerna, som till exempel Venedig och Genua, skeppade varor från Kina via Konstantinopel till södra Europa. Från Konstantinopel spreds pesten även till Alexandria och Kairo i Egypten. Därifrån vandrade den söder och öster ut.

Smittan kunde lätt komma ombord på handelsskeppen, antingen genom råttor eller genom någon besättningsman som blivit smittad. Sommaren 1348 hade pesten spridits till de italienska städerna, södra Frankrike och de spanska medelhavsstäderna.

Från södra Frankrike spreds pesten vidare landvägen till hamnstaden Bordeaux i Biscayabukten. I Bordeaux seglade skeppen norrut till norra Frankrike, England och Irland. Dit nådde pesten innan år 1348 var slut. Under de fyra år som följde så fortsatte pesten att sprida sig i Europa. 1350 drabbades Tyskland, Danmark och Sverige.

Städerna var trånga och smutsiga. Smala gator fyllda med smuts, sopor och dessutom avföring från både djur och människor. Stadsinvånarna var trångbodda; råttor, loppor och löss var inget ovanligt.

Året efter slog pesten till i Polen och 1352 kom den till Ryssland. Moskva drabbades 1353. Man vet inte exakt hur många som dog i pest i Europa mellan 1347-1353. Men man tror att det rör sig om minst 20 miljoner människor, fattig som rik.

Varför dog så många?

Hur kunde så många människor dö i pest? Det beror på lite olika orsaker. Europa hade haft en stor befolkningstillväxt från 1000-talet fram till 1300-talet.

Nya städer växte upp och många människor samlades på små ytor. Städerna var trånga och smutsiga. Smala gator fyllda med smuts, sopor och dessutom avföring från både djur och människor. Stadsinvånarna var trångbodda; råttor, loppor och löss var inget ovanligt. Eftersom man levde så nära inpå varandra så spreds smittan i staden hur fort som helst.

Men även landsbygden drabbades hårt. Det spelade alltså ingen roll om du var fattig eller rik, frisk eller sjuklig, bodde i staden eller på landet. Vem som helst kunde få pest eftersom man inte visste att den spreds med råttorna.

De som levde på 1300-talet och drabbades av pesten visste inte varför de blev sjuka.

De som levde på 1300-talet och drabbades av pesten visste inte varför de blev sjuka. Deras okunnighet i kombination med rädsla och religion fick skrämmande följder. Många trodde att judarna hade förgiftat dricksvattnet för att döda så många kristna som möjligt. Det ledde till att tusentals oskyldiga judar mördades av kristna runt om i Europa.

Nya pestutbrott efter år 1353

Pesten började ebba ut efter 1353, men än var faran inte över. Pestsmittan fanns kvar. År 1357 flammade pesten upp igen i Tyskland. I åtta år fortsatte den att sprida sig, främst i de områden som blivit skonade under förra epidemien.

Ungefär vart tionde år under resten av 1300-talet drabbades Europa av pestutbrott. Det innebar att den sammanlagda folkmängden i Europa höll sig kring 60 miljoner istället för att öka.

Det betydde att det blev färre människor som kunde arbeta. Europa var inte längre överbefolkat. Det innebar i sin tur att ville man anställa någon så var man tvungen att erbjuda högre lön för att få dem att ta jobbet. Där var inte längre konkurrens om arbetstillfällena.

Förenklat kan man säga att det blev en bättre balans mellan arbetskraft, landägande och pengar. Tidigare hade en stor del av Europas befolkning varit livegna, det vill säga nästan som slavar, hos landägande adelsmän. Nu kunde de istället få en egen bit land att odla. Folk fick det bättre helt enkelt.

Guds straff?

Rädslan för pesten höll i sig. Fler och fler människor blev religiösa fanatiker. Vissa män och kvinnor trodde att räddningen var att pina och plåga sig själv för att på så sätt skonas från pesten. De piskade sig själv som straff för sina och andras synder. De var övertygade om att pesten var Guds straff. Andra människor började leva sitt liv som om varje dag var den sista. De hade nya kärleksförhållanden var och varannan dag. Hela det senmedeltida samhället präglades av dödsångest. Det kan man se i den konst och litteratur som finns kvar från den tiden.

Danmark och Skåne

Man vet inte hur hårt Danmark, och därmed Skåne, drabbades av pesten. Det står inte så mycket om pestepidemien i de källor som finns, till exempel krönikor och klosterböcker. Men det finns ingen anledning att tro att Danmark skonats från pesten.

Att sätta P för något

Visste du förresten att uttrycket ”att sätta P för något” har med pesten att göra? För att varna andra om att det fanns pestsmittade i huset så målade man ett P på dörren. På det viset så hindrade man andra från att komma in och bli smittade. Uttrycket har holländskt eller lågtyskt ursprung. Bokstaven P står då för pest eller pocken, som är det tyska ordet för smittkoppor.

Vaccination och antibiotika

Nuförtiden finns kan man vaccinera sig mot pest, och om man blivit smittad så kan man få antibiotika.

Skriv ut (utskriftsvänligt format)