Sjuksköterkeyrkets framväxt

Den kvinna som har kommit att influera framväxten av sjuksköterskeutbildningar i Sverige och på många andra håll i Europa är Florence Nightingale.

Florence Nightingale föddes 1820 i en förmögen godsägarfamilj i England, där hon växte upp tillsammans med sin syster.

Florence Nightingale

Florence Nightingale undervisades av sin far i bland annat matematik och filosofi. Hon fick en utbildning som med den tidens mått mer passade en pojke. Sjutton år gammal skriver Nightingale i sin dagbok att Gud talade till henne och kallade henne till sin tjänst. Redan som ung började Nightingale studera samtidens samhällshygien och vid sin död 1910 hade hon publicerat 200 artiklar och böcker i ämnet.

Nightingale ger kvinnorna en central plats i kampen mot ohälsan som skall föras genom att förbättra hygienen. Hon menar att alla kvinnor i någon mån är “sjuksköterskor” då de någon gång i sitt liv har ansvar för någon annans hälsa.

Arbetsledning är viktigt för en husmor för att skapa ett hälsosamt samhälle. Detta blir en direkt kritik mot det viktorianska kvinnoidealet, där kvinnan förväntades vara sjuklig, bräcklig, ofta sängliggande och undersysselsatt.

Inom medicinen framfördes ofta vid den här tiden argument som att kvinnors förmåga att föda friska barn skulle vara i fara om kvinnor ägnade sig åt intellektuella och fysiska aktiviteter. Florence Nightingale hävdade istället det motsatta.

Nightingales mor motsatte sig hela tiden dotterns planer att börja arbeta med sjuka, men med sin fars hjälp lyckades Nightingale i hemlighet få arbete på ett sjukhus. När Nightingale hörde talas om sjukvårdsutbildningen vid diakonissanstalten i Keiserswerth i Tyskland beslutade hon sig för att åka dit.

Det ledde så småningom till en definitiv brytning mellan Florence, modern och systern. Florence höll dock kontakten med sin far. År 1853 var Florence Nightingale tillbaka i London och fick arbete som föreståndarinna på ett vårdhem för högreståndskvinnor.

Hon fick nu tillfälle att utveckla sina idéer kring hygien och vård. Ett år senare bröt koleran ut i London och Nightingale slutade sitt arbete som föreståndarinna och började arbeta ideellt på ett av Londons sjukhus för fattiga.

“Kvinnan med lampan”

I mars 1854 gick England, Frankrike och Turkiet samman och förklarade krig mot Ryssland. Englands krigsministerium kände till det arbete Nightingale utfört i Londons fattigare delar och erbjöd henne att åka till Turkiet.

Tanken var att hon som befäl över 14 utbildade sjuksköterskor och 24 nunnor skulle arbeta vid ett militärsjukhus. Militärsjukhuset låg i Scutari, en förort till Konstantinopel (dagens Istanbul).

Nightingale och hennes medarbetare ägnade största delen av sin tid till att organisera arbetet i sjukvårdsbarackerna och förbättrade de sanitära förhållandena.

Av medarbetare och soldater kallades Nightingale kvinnan med lampan, efter att hon nattetid gått runt och vakat över de sjuka och sårade. Lampan är fortfarande på många håll en symbol för sjuksköterskornas uppsökande verksamhet bland sjuka och behövande. I augusti 1856 var kriget slut och Nightingale återvände till England.

Det är en ganska stor oenighet kring hur betydelsefulla hennes insatser egentligen var. En del hävdar att hon var mer eller mindre hjältinna innan några påtagliga förbättringar gjorts.

Hennes insatser och framgångar framhävdes i debatten och fungerade som plåster på såren för engelsmännens misslyckanden i kriget i övrigt.

Andra framhäver arbetet som helt banbrytande genom att det sänkte dödligheten bland de sårade från 50 procent till 2 procent.

Insatserna väckte i vilket fall stor uppmärksamhet och pengarna flöt in till den fond som öppnats för att starta en sjuksköterskeskola utifrån Nightingales idéer.

En fungerande sjukvård var ett steg på vägen till Nightingales vision om ett renare, hälsosammare och mindre fattigt samhälle. För att uppnå detta var kvinnligt ledarskap en viktig ingrediens.

Nightingale startar sjuksköterskeskola

Genom en fond som grundades av inflytelserika vänner startade Nightingale år 1860 en sjuksköterskeskola på S:t Thomas Hospital i London. Utbildningen skulle följa Nightingales idéer om en sjuksköterskeutbildning utan religiös prägling.

En utbildning endast för kvinnor, med kvinnor som ansvarade för utbildningen, handledde elever och personal samt skötte ekonomin. Det var en mycket banbrytande tanke på 1860-talet!

Florence Nightingale insjuknar och dör

Några månader efter hemkomsten från Turkiet insjuknade Florence Nightingale med symptom från hjärtat och även om hon kom att leva många år till så präglades de av sjukdom. Florence Nightingale dog den 13 augusti 1910.

Borgarkvinnornas frigörelse

Normen och idealen under slutet av 1800-talet i Sverige var att kvinnor från bättre beställda familjer hade sin plats i hemmen, som mor och maka. Där var deras uppgift att sprida hemtrevnad och värme.

Fredrika Bremer

Fredrika Bremer (1801–1865) föddes i Finland, men familjen flyttade till Sverige när hon var tre år gammal. Familjen tillbringade sina vintrar i Stockholm och somrarna på Årsta slott. Fredrika Bremer önskade redan på 1820-talet att ge sig ut och vårda fattiga och sjuka utanför hemmet, dock var tiden inte mogen än. Hon bedrev socialt arbete i liten skala på Årsta slott, där hon tog hand om gamla och sjuka samt undervisade barn.

Fredrika Bremer var författarinna, samhällsdebattör och en av de ledande inom 1800-talets kvinnorörelse. I hennes roman Hertha, som publicerades 1856, agerar huvudpersonen som vårdarinna och sköter om en manlig patients knäskada. Detta chockerade recensenterna som ansåg att det överskred gränsen för det anständiga.

Kvinnors längtan efter utbildning och arbete

Döttrar som inte gifte sig stannade kvar i hemmet och belastningen på familjernas ekonomi ökade, vilket ledde till en uppluckring av idealen. Under intryck av förändringarna i samhället vägrade dessutom allt fler kvinnor gifta sig på grund av längtan efter utbildning och arbete.

Kvinnoförbunden började även få en starkare röst och samhällsförändringarna blev många. En av hjärtefrågorna var rätten till utbildning och arbete.

Det första yrke som öppnades för kvinnor ut borgarklassen var lärarinneyrket 1859. 1870 fick kvinnor rätt att avlägga studentexamen och 1873 fick kvinnor även rätt att studera vid universitetet.

Politisk rösträtt och att gifta kvinnor blev juridiskt myndiga lät vänta på sig ända tills 1919/1921.

Sjuksköterskeyrket som kvinnligt kall

Synen på sjuksköterskeyrket som ett kvinnligt kall utnyttjades flitigt av bland annat Fredrika-Bremer-Förbundet (FBF) för att ge den borgliga kvinnan en plats på arbetsmarknaden.

Med kall menas att kvinnan som utbildade sig till sjuksköterska kände att yrket var hennes livsuppgift, det hon var född till att göra. FBF bildades 1884 av Sophie Adlersparre, född Leijonhuvud, för att i Bremers anda fortsätta kampen för kvinnans frigörelse.

Rörelsen gav den liberala kvinnokampen en mer organiserad och fast form. Deras arbete handlade således inte om försörjning utan om att fullborda en livsuppgift.

Myntet har dock en baksida och tanken att sjuksköterskeyrket är ett kall och inte ett yrke har skapat problem när det gäller lön och arbetstider långt in på 1900-talet. Alfred Nobel svarar till exempel följande på en ansökan om bidrag till en pensionskassa för sjuksköterskor:

“Min erfarenhet går därhän att de fruntimmaer, som sköta sjuka utan betalning göra det ojemförligt bättre än lejd personal. Sjuksköterskor och prester eller prestinnor borde tjena gratis. Det bleve då uteslutande hedersamt och komme att skötas med större värdighet. Det vore ynkligt beställt med kvinnans adel om man ej finna sjuksköterskor nog bland dem som ej behöfva tjena pengar.”

Kvinnorörelsernas starkaste argument för att borgarklassens kvinnor skulle få arbeta som sjuksköterskor var den moderliga, ömma och vårdande sida som ansågs specifikt kvinnlig. Om en kvinna inte fick en make och därmed inte heller barn, borde samhället ta tillvara dessa kvaliteter.

Det var just denna kärleksfulla omvårdnad som kom att karakterisera den tidiga sjuksköterskan. Denna kvinnliga kvalitet kom att känneteckna skillnaden mellan sjuksköterskans och läkarens arbete. Sjuksköterskan ägnade sig åt omvårdnad medan läkaren bedrev medicinsk vetenskap.

Idéerna om att sjuksköterskorna borde rekryteras från bättre beställda familjer passade bra med att det samtidigt fanns en utbredd föreställning om att de kvinnorna hade bättre förutsättningar för modern sjukvård än kvinnor från arbetarklassen.

Dessa skilda förutsättningar berodde på synen att smuts var en statusskiljare mellan samhällsklasserna, vilket i sin tur bidrog till att den revolutionerande tvärvändningen från vilken samhällsklass sjuksköterskan kom från gick att genomföra.

Det var den personliga hygienen som skilde dem åt. De lägre samhällsklasserna ansågs sakna förmåga till renlighet, kontroll och självdisciplin, alltså de egenskaper som ansågs väsentliga för uppbyggnaden av en modern sjukvård. De borgliga dygderna däremot som undergivenhet, ödmjukhet och sedlighet skulle höja kvalitén inom vården.

De första privata sjuksköterskeskolorna i Sverige

Eleverna till de första privata sjuksköterskeskolorna kom från de finare hemmen. De var döttrar till lågadeln, det finare borgerskapet och yrkesmilitären. Första initiativet till en sjuksköterskeutbildning förutom de kortare sjukvårdskurser som diakonissorna hade togs av Röda Korset. Föreningen bildades 1864 och hette till en början Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuke i fält.

Efter noggrant övervägande sände de ut den 31-åriga Emmy Carolina Rappe som växt upp på godset Strömsrum i närheten av Kalmar att gå den sjuksköterskeskola som Florence Nightingale startat på S:t Thomas Hospital i London.

Hennes familj var känd för sitt engagemang i väckelserörelsen och Rappe hade de kvalitéer som ansågs viktiga för den nya tidens sjuksköterskor. Hon kom från en högreståndsmiljö, var konstnärligt begåvad och beläst, dessutom var hon djupt troende.

Uniform och brosch

Fröken Rappe var kritisk mot delar av utbildningen, främst den religiösa stämningen och stränga regim som rådde på skolan, även om den inte varit Nightingales intension. Många elever omtalade även utbildningen som en svält- och fryskur. Den teoretiska utbildningen var inte heller så omfattande som utlovats.

En sak imponerade dock kolossalt på fröken Rappe och det var uniformerna som sjuksköterskorna bar. Röda korset startade en sjuksköterskeutbildning i Uppsala där Rappe blir föreståndarinna.

Hon införde uniform och under 1800-talet blir även broscherna ett vanligt tecken på tjänsteställning och kompetens. Runt om i landet öppnar sjuksköterskeskolor som alla inför sin distinkta uniform och brosch.

Genom att studera broschen kan man utläsa om personen är sjuksköterska, undersköterska, vårdbiträde, laboratorieassistent eller något annat. Broschen berättar även var vederbörande har fått sin utbildning. Redan i slutet av 1800-talet började man Sverige och i andra länder att använda broscher inom sjukvården.

Än idag är det många som väljer att bära broschen men då inte fäst vid halskragen som tidigare utan på bröstfickan tillsammans med namnbrickan. Sjuksköterskeskolan i Lund SSSH:s brosch har sätt likadan ut sedan den introducerades 1905. Det är ett vit grekiskt kors mot en blå bakgrund och runt broschen löper texten Södra Sveriges Sjuksköterskehem.

Dagens studenter kan köpa broschen efter avslutad utbildning under förutsättning att de är medlemmar i föreningen SSSH som har fortsatt sin verksamhet i ideell regi.

Sophiahemmet

År 1884 grundades Sophiahemmet i Stockholm. Initiativet till Sophiahemmet togs av Oscar II gemål drottning Sophia. Sophiahemmet fick en tongivande ställning inom sjuksköterskeutbildningarna.

Genom Sophiahemmets arbete kom gradvis sjuksköterskornas arbetsledande funktioner att etableras. Den engelska sjukvården kom att bli modell för utbildningen tillsammans med drottningens engagemang inom väckelserörelsen. En stark önskan var att höja moralen och införa mer vårdande och finkänsliga manér inom sjukhusvärlden.

För sophiasystrarna var även det kristna budskapet centralt. De sjöng och läste religiösa texter för patienterna och arbetade för att de skulle förbättra sina vanor, till exempel var det inte tillåtet för patienterna att svära.

Förbättringen av sjukhuskulturen skulle göra miljön mer lämplig som arbetsplats för kvinnor från de högre samhällsklasserna. Kritikerna hade höjt ett varnande finger och påtalat de olämpliga i att sjuksköterskan ofta tvingades ha en nära kontakt med manliga patienter. Motargumenten från förespråkarna var att det var den roll som modern har i familjen, som kärleksfull och moralhöjande, som var förebild för sjuksköterskans roll på sjukhuset.

I Svensk sjukskötersketidning fanns år 1909 en insändare som talade om sjuksköterskans kall:

Sjuksköterskans kall, näst en mors och makas, det högsta av alla kvinnans uppgifter där hennes bästa instinkter kan komma till användning. En bra sjuksköterska bör ha ett moderligt hjärta, en systerlig ömhet, en väns medkänsla och en uppfostrares vishet, undertecknad av “gammal sjuksköterska.”

Först 1939 blev det tillåtet för en sjuksköterska att gifta sig och behålla sitt arbete. Innan dess fick sjuksköterskor som gifte sig lämna tillbaks sin brosch och sitt examensbevis när de slutade sin tjänst.

Läs gärna faktatexterna Sjukvakterskor och sjuksköterskor samt Södra Sveriges Sjuksköterskehem om du är intresserad av sjukvårdshistoria.

Relaterade berättelser

  • 788_listing

    Syster Anna

    Berättelsen skildrar arbetsvillkoren för en sjuksköterska i början av 1900-talet. I hennes vardag möter hon utöver olycksfall även spanska sjukan, difteri, tuberkulos och scharlakansfeber. Berättelsen utspelar sig i Arlöv.

    Läs berättelsen

  • 789_listing

    Syster Ulla

    En berättelse som följer två sjuksköterskor under ett synnerligen otursamt arbetspass på ett sjukhus. Berättelsen utspelar sig i mitten av 1900-talet i Lund.

    Läs berättelsen

Källredovisningar

Litteratur

Andersson, Åsa. 2002. Ett högt och ädelt kall. Kalltankens betydelse för sjuksköterskeyrkets formering 1850-1933. Umeå.

Erlöv, Iris & Petersson, Kerstin. 1992. Från kall till personlighet - Sjuksköterskans utbildning och arbete under ett sekel. Lund.

Grönblad, Gertrud. 2003. “Att vara instruktionssköterska - lärare vid SSSH i Lund 1/10 1956-30/6 1967” i (red.) Birgitta Andersson Södra Sveriges Sjuksköterskehem 1903-2003 Jubileumsskrifter 1953 samt 2003. Lund.

Holmdahl, Barbro. 1994. *Sjuksköterskans historia – Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor*. Stockholm.

Johannisson, Karin. 1994. Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin de siécle. Stockholm.

Robertsson, Kristina. 2004, i manus.

Sjöberg, Sven. G. 1988. Emmy Carolina Rappe i London 1866-1867.

Södra Sveriges Sjuksköterskehem 1903-2003. Jubileumsskrifter 1953 samt 2003 (red.) Birgitta Andersson. Lund.

Tidskriften Vårdfacket 21/88.


Skriv ut (utskriftsvänligt format)

Tipsa en vän om den här texten