Slagfältsarkeologi

Kategori: Bevara och förklara

Varför skall man undersöka ett historiskt slagfält? Varför skall vi överhuvudtaget bedriva arkeologi, är väl då den egentliga frågan. Men en mer djuplodande reflektion kring varför slagfältsarkeologi och krigshistoria fört en så undanskymd tillvaro i den arkeologiska forskningen kan vara på sin plats.

Innehåll:

Slagfält har till att börja med ingen fornlämningsstatus i Sverige. Dessa platser kan uppfattas representera det som är av ondo i mänskligt agerande, och de kan ses som manifesteringar av kungars och staters hänsynslösa spel med människors väl och ve.

Att Sverige en gång spelat en stormaktsroll och härskat genom sin effektiva krigsmaskin, rimmar illa med den nutida statens strävanden.

Likaså är det väl knappast heller en allmän önskan hos befolkningen i stort att återupprätta enväldet och tåga mot grannländerna.

Händelser i historien

Men om vi bortser från nutida politik och fokuserar på kärnfrågan – vår gemensamma historia – kan man anföra att slagfälten också representerar platser, men kanske framförallt händelser, som på ett direkt avgörande sätt dikterat villkoren för nationers gränser, ekonomiska förändringar och befolkningars framtida etniska tillhörighet.

Skeenden som sträcker sig över endast några timmar kan för en gångs skull sägas ha haft en direkt påverkan på den historiska utvecklingen.

Inte minst är Skåne, som en nutida del av Sverige, ett direkt bevis för betydelsen av militära avgöranden.

Flera internationella arkeologiska undersökningar av slagfält i Europa och USA, har på ett avgörande sätt bidragit till historieomskrivningar - ibland smärtsamma sådana. Därför är denna typ av arkeologiska insatser av yttersta vikt, också här på hemmaplan.

Hur många av de ytterst betydelsefulla Skånska slagfält som ödelagts genom modern exploatering är svårt att beräkna, men det är helt klart att ett otillräcklig skydd och ett häpnadsväckande ointresse medfört en oåterkallelig förstörelse av ett flertal.

Undersökningen av Ylleshed

Den första systematiska slagfältsundersökningen i Sverige, genomfördes i Skåne år 2003. Slagfältet var det utanför Landskrona (platsen heter egentligen Ylleshed), och här möttes svenskar och danskar 1677 i ett av de många bittra slag som i mångt och mycket präglade grannrelationen i perioden från 1500-talet till 1700-talet.

Större bild

Annika Knarrström och Håkan Svensson förbereder GPS-inmätning av ett område som skall metalldetekteras. Foto: Bo Knarrström

Vi hade ingen direkt förkunskap om vilka typer av fynd som kunde finnas bevarade. Amatörforskare, arkeologer, historiker och markägare kan alla vittna om att jorden har ovanligt svårt att ge ifrån sig resterna efter de många skånska drabbningarna. Visserligen är det gott om senapskulor (gamla kanonkulor av gjutjärn) på slättbygdens gårdar, men oftast minns ingen varifrån de ursprungligen kommer.

Tusentals stupade, tusentals hästkadaver och enorma mängder projektiler blev kvar i marken efter drabbningarna, men med ytterst få undantag har knappt någonting av detta hittats.

Skövlingen av slagfältet vid Lund

Det finns, som sagt, undantag. Ett exempel är den oförlåtliga skövlingen på 1960-talet av slagfältet vid Lund, där byggjobbare och skolbarn fann mängder med artefakter och reliker. Tyvärr gjorde ointresset från museer och arkeologiska institutioner att allt detta gick förlorat, och det finns idag i stort sett inga forskningsbara material från ett av nordens viktigaste slagfält.

Undersökningens metod

Hur gör man då när ett slagfält skall undersökas? Naturligtvis beror det på hur länge sedan slaget stod. Viktigt är också om det varit fråga om en belägring, eller om striden förts över större ytor.

På slagfältet vid Landskrona utgick vi från de gamla kartmaterialen som upprättats efter slaget. Med hjälp av dessa lokaliserade vi själva stridområdet, ett område på mer än fyra miljoner kvadratmeter! Därefter inmättes sökområden med en GPS (en bärbar satellitmottagare). Dessa områden gicks sedan omsorgsfullt över med metalldetektor, och upphittade fynd mättes även de in med GPS.

Fynden

Eftersom strid på 1600-talet till stor del fördes med musköter, pistoler och artilleri, gjordes också på slagfältet vid Landskrona fynd av ammunition som skjutits från sådana vapen. Muskötkulorna - stora som spelkulor - var gjutna i bly vilket ger mycket tydliga utslag på metalldetektorn.

Med gjutjärnsfynden, exempelvis hästskor och kanonkulor blev det genast svårare. Det finns på de skånska fälten mycket järnskrot från jordbruksmaskiner. Plogskär, bitar av kedjor, skruvar, muttrar och för all del även burkar och kapsyler lurade oss hela tiden. Men med jämna mellanrum hittades även rester efter bataljen; rostiga kanonkulor, trasiga hästskor från kavallerihästarna, eller splitter från handgranater.

Större bild

Två danska kanonkulor från slagfältet utanför Landskrona. Foto: Bo Knarrström.

Handgranater från 1500-talet

Faktiskt kom handgranaten i bruk redan under 1500-talet, och på 1600-talet tillverkades de i gjutjärn. Granaten utgjordes av en ihålig apelsinstor kula som fyllts med krut. I ett hål satt en stubin som antändes innan kast. Man orkade inte hiva iväg dem längre än 25-30 meter.

När vi så på slagfältet utanför Landskrona började hitta de grova splittren från detonerade handgranater, förstod vi också att detta var den exakta platsen där soldaterna verkligen stått öga mot öga.

Den första undersökningen av ett slagfält har givit oss massor med information, dels om slaget som sådant, men även om hur man skall gå tillväga för att få tolkningsbara resultat. Dessutom har vi lärt oss en hel del nytt om vapenteknologi, ammunitionstyper och hur man rörde sig på slagfälten med infanteri och kavalleri.

Sådan kunskap är helt nödvändig om man vill förstå vad det är man egentligen hittar i marken.

Källredovisningar

Texten är skriven av arkeolog Bo Knarrström/UV Syd, Riksantikvarieämbetet.

Skriv ut (utskriftsvänligt format)

Tipsa en vän om den här texten