Terra Scaniae

Fler sökalternativ

• Stenåldern
• Bronsåldern
• Järnåldern
• Vikingatiden
• Medeltiden
• 1500-talet
• 1600-talet
• 1700-talet
• 1800-talet
• 1900-talet
• 2000-talet

Läs fakta om

• Källor kring skandinaviskt slaveri
• Slaveri i Skandinavien

Vad är slaveri?

Det finns olika uppfattningar om hur slaveriet uppstått, och hur det utvecklats inom olika samhällen och tidsperioder. Eftersom forskare studerar problematiken kring slaveri utifrån perspektiv som skiljer sig från ämne till ämne är detta inte heller ägnat att förvåna.

Slaven var egendom

Det finns emellertid en rad omständigheter som de flesta forskare anser skall gälla för att en person skall kunna betecknas som en slav. En slav var egendom, och tillhörde därför någon annan. I rättslig mening behandlades slaven som ett föremål, eller ett djur, och hölls inte som personligt ansvarig för sina handlingar.

Fråntagen rättigheter

Slaven var fråntagen de flesta av de rättigheter som fria människor normalt sett hade, men det fanns ofta gränser för hur illa en slav kunde behandlas. Slaven levde ofta skild från sin släkt, och hade inte heller släktingar i rättslig mening. Även om det fanns släktingar så hade de inte någon rätt att föra en slavs talan.

Fråntagen sin frihet

Vidare var slaven fråntagen sin personliga frihet, och rätten att röra sig efter egen önskan. Sannolikt fanns det gränser för slavens valfrihet när det gällde yrkesval och val av partner. Det arbete som en slav utförde kunde andra alltid göra anspråk på. Samma sak gällde om en slav fick barn. Slaveri var att utföra arbetsuppgifter som bestämdes av andra.

Ovan har slavens villkor beskrivits utifrån juridiska och sociala infallsvinklar. Alltså vilken plats i samhället slaven hade samt vilka rättigheter, eller brist på rättigheter, slaven hade. Men för att kunna förstå slaveriet i ett samhälleligt och historiskt perspektiv, menar flera forskare att det är nödvändigt att också studera slaven som producent, att försöka analysera slaveriets ekonomiska omfattning och karaktär.

Två huvudtyper av slaveri

En vanlig uppfattning är då att det förekommit två huvudtyper av slaveri; hushållsslaveri (tjänare och liknande) och slaveri som produktionssätt (plantager och gruvdrift). Det meningsfulla med en sådan indelning kan dock ifrågasättas. En slav kan ha varit tjänare men kan också ha arbetat exempelvis i jordbruket. Små men viktiga grupper av slavar faller dessutom utanför indelningen, till exempel de slavar som övervakade andra slavar.

Samhällsekonomiskt bör man också fundera på om det är av intresse att skilja på produktion av tjänster eller varor. I båda fallen utför slaven ett efterfrågat arbete och producerar ett mervärde. Mervärde är det samma som värdet av arbetsresultatet utöver arbetslönen. Eftersom slaven inte hade någon lön blev mervärdet stort.

Slaveriet har, som inledningsvis nämndes, funnits i ett stort antal samhällen, och under olika epoker. Många av dessa är ganska väl kända. De undersökningar som gjorts tyder på att slaveri är relativt sällsynt förekommande bland jägar- och samlarsamhällen.

Överskott och ojämlikhet i samhället

När slaveri förekommer är dessa samhällen komplexa i andra avseenden; exempelvis de mycket rika och bofasta indiansamhällena utmed den amerikanska nordvästkusten. Överskottsproduktion och ojämlikhet är nödvändiga förutsättningar för att slaveri skall utvecklas inom ett samhälle.

Det anses vara tämligen säkert att det förekommit slaveri i så gott som alla samhällen som uppfyller dessa villkor. Men även om slaveriet funnits i nästan i alla sådana samhällen, är det en vanlig uppfattning är att slaveriet varit särskilt viktigt för utvecklingen inom två av världens största civilisationer; den kristna västvärlden (inklusive det antika Grekland och romarriket) och den islamska världen.

Krigsfångenskap

Slavar skapades på många sätt. Det vanligaste anses vara slaveri genom krigsfångenskap, eller genom kidnappning. Många slavar var födda in i slaveri, andra blev det som ett straff för ett brott eller en skuld. En del såldes som slavar av föräldrar eller släktingar, till exempel för att undvika svält. Slutligen fanns de som av olika skäl sålde sig själva som slavar. Ett sådant skäl kunde vara fattigdom.

Slaveriets avskaffande

Det råder också olika uppfattningar kring hur och varför slaveri avskaffas. Detta har ju skett inom olika samhällen under olika tider. Allmänt sett sammanhänger det med ett samhälles ekonomiska, ideologiska och militära utveckling, och ofta rör det sig förmodligen om olika samverkande faktorer.

Ekonomisk brytpunkt

Ur ekonomisk synpunkt finns det en brytpunkt när det blir olönsamt med slavar, och det blir billigare eller på andra sätt mer fördelaktigt att använda icke-slavar som arbetskraft. Ur ideologisk synpunkt kan exempelvis kristendomen ha varit av en viss betydelse, även om forskare i allt högre grad har tonat ned dess betydelse. Ur militär synpunkt innebar samhällens förmåga att organisera sitt försvar, att det var svårare att rekrytera slavar genom krigföring och kidnappning.

Skriv ut (utskriftsvänligt format)