Kartorna i Terra Scaniae
Av Bertil Kjellberg
Kartor har en förunderlig kraft att fascinera. Trots sin relativt sett enkla uppbyggnad kan kartan få oss att känna dofter från svunna tider, att höra klappret av trätofflor mot gamla gator eller att se ut över stränder mot nya horisonter. Kartor i undervisningen kan hjälpa eleverna både att se gamla tiders landskap och hur landskapet förändrats.
Under rubriken Skåne förr på karta visar Terra Scaniae 70 kartor. Gemensamt för alla är att originalen finns samlade på Krigsarkivet i Stockholm. Terra Scaniaes kartdatabas är utvecklad av Lantmäteriet. Man kan zooma i kartorna så detaljerna framgår mycket tydligt. I Skåne förr på karta är kartorna sorterade i olika ämnesområden:
- Byar, städer, fästningar
- Landskapet
- Sjökort
- Militära händelser
Dessutom är alla kartorna grupperade efter vilket århundrade de ritades. De äldsta är från 1500-talet, de yngsta från 1930-talet.
Kartdatabasen öppnas i ett eget fönster. Du kan panorera och ändra förstoringsgrad i kartorna. Här visas en detalj ur en karta från 1684. Kartans signum hos Krigsarkivet är Kungsboken 1 Skåne Buhrman 1684.
Att arbeta med kartor kräver en del förkunskaper så man kan tyda kartorna. Även gamla handstilar kan vara svårlästa i kartor – men också spännande att dechiffrera! Håll gärna en kort introduktion av kartorna där du och klassen gemensamt identifierar symboler och namn.
Förutom de historiska kartorna finner du också tematiska kartor under rubriken Kartor. Det finns fem tematiska kartor i dag, specialgjorda för Terra Scaniae av Typoform i samarbete med olika ämnesexperter. Kartorna innehåller olika lager med information som man själv kan aktivera.
Gemensamt för både kartzoomen och de tematiska kartorna är att du behöver gratisprogrammet Flash för att kunna titta på kartorna. Programmet laddar du ner från Adobe.
Staden
I det här undervisningsförslaget utgår vi från en stad. Vi väljer Helsingborg. Genom en fritextsökning får vi en lista på alla Helsingborgskartor.
Helsingborg
Den äldsta visar sig vara från 1650, de andra kartorna visar staden år 1666, 1676, 1679 och 1787. Dessutom visas Helsingborg på flera kartblad över slaget vid Helsingborg år 1710.
Fästningen Kärnan visas på en planritning från 1766. Eftersom Helsingborg nämns i informationstexten om kartan, så är den en av träffarna i sökningen på “Helsingborg”.
Helsingborg år 1688, som Erik Dahlbergh såg staden från Själlandsidan. Kartans signum hos Krigsarkivet: Sfp Kronborg nr. 17.
För att se Helsingborg från sjösidan kan du söka på “Kronborg”, systerfästningen på andra sidan Sundet, Den visas på två kartor från 1688 och tidigt 1700-tal. Här ser man Helsingborg och omgivande kust i bakgrunden.
I grupp eller enskilt kan eleverna nu fokusera på en eller ett par stadsdelar och jämföra gatunätet mellan olika årtionden. Ta sedan fram en dagsfärsk karta över Helsingborg, t.ex. den i telefonkatalogen. Går det att känna igen kvarter, gator och byggnader? Går det att avläsa vilka delar som har det äldsta bevarade gatunätet?
På samma sätt kan man med hjälp av Terra Scaniae jobba med andra skånska städer, men antalet kartor från olika sekel varierar. För en del städer finns ett par eller enstaka kartor, medan det går att följa utvecklingen av Malmö från 1600-talet och fram till slutet av 1800-talet.
Nu förflyttar vi oss från staden till landsbygden.
Landsbygden
Ett fint exempel på samlad bebyggelse i en oskiftad by är kartan från 1775 över Rinkaby utanför Kristianstad. Kartan är en bra illustration till faktatexten om skiftet.
Rinkaby – oskiftad by
I den här kartan visas tydligt byns struktur och de närmaste omgivningarna. Gårdarnas olika byggnader är noggrant inritade.
Utsnitt ur kartan över Rinkaby från 1775. Kartans signum hos Krigsarkivet är Sfp Kristianstad nr. 348.
Byns struktur exemplifierar byarna i Skåne före skiftenas tid. Ett arbete kring detta ämne kan inledas med läsning av Terra Scaniaes berättelse om Macklean och faktatexten om skiftesreformerna.
Landskapet genom 400 år
Precis som vi i det första lektionsförslaget följde en stads utveckling, så kan vi följa vilken del av Skåne som helst genom hundratals år. För den här uppgiften väljer vi kategorin Landskapet.
Förutom en översiktlig karta från 1500-talet finner vi här topografiska kartor över landskapet, en för varje århundrade, med start 1684 och sedan ända fram till början av 1900-talet.
Genom att följa ett och samma område i de olika kartorna kan eleverna bl.a. se hur ortnamnens stavning förändrats. Finns platserna kvar i dag?
Med hjälp av minikartan och kartzoomen kan eleverna välja vilket område, t.ex. den egna hembygden eller någon annan del av Skåne, som de vill följa på en tidsresa genom seklen.
Om det i lektionssalen finns en karta som visar Skåne av i dag kan eleverna se skillnaderna mellan nutid och dåtid.
- Hur gick vägarna i området förr?
- Följer någon av dagens vägar en gammal sträckning?
- Om man vill kan man göra en resa på kartan från punkt A till B, t.ex. från Simrishamn till Lund. En uppgift för eleverna kan vara att identifiera de orter som passeras, känner de igen namnen?
Järnvägsresor
Ett annat tema som visar förändringar i landskapet är järnvägen. Kartorna från 1812 (före järnvägsbyggandet) och 1925/35, då landskapet är fullt av stationer och järnvägslinjer berättar tydligt om de stora förändringar som skett.
Det passar utmärkt att jobba med det här kartmaterialet vid undervisning om industrialismen. Exempelvis kan man använda sig av Malmökartan från 1882. Där finns nya stambanan till Stockholm, Kockums mekaniska verkstad och den av Kockum initierade kanalen till hamnen (och senare till järnvägen). Låt eleverna arbeta med kartan tillsammans med vår berättelse om Malmös industrimagnat Frans Henrik Kockum samt källredovisningen som hör till berättelsen.
Efter betkampanjen 1954 övergick större delen av sockerbetstransporterna från järnväg till landsväg. Följden blev att många av Skånes järnvägslinjer lades ner. På kartan från 1925/35 finns fortfarande majoriteten av banorna kvar. Kartans signum hos Krigsarkivet är Skåne 1925.1935.
Man kan även göra en fiktiv resa med tåg år 1925, från exempelvis stationen i Mölle till Kristianstad.
Under resan noterar man vilka stationer som passeras. Vilka finns kvar av dessa idag?
Faktatexten Järnvägen i Skåne berättar mer om järnvägsbyggandets tid. I Kristianstad finns ett järnvägsmuseum som håller öppet under sommarhalvåret.
Nu går vi över till nästa lektionstips:
Militära händelser
Kategorin Militära händelser innehåller bl.a. en rad planscher som visar Slaget vid Lund. Planscherna är gjorda av militären och arkitekten Erik Dahlbergh. De har alla namn som slutar på ”…drabbningen” i listan som visas i Skåne förr på karta. Dessutom finns ytterligare en av Dahlbergh med namnet ”…överblick av Dahlbergh”. Alla är de gjorda på 1600-talet och visar i skrämmande detalj krigets grymhet.
Slaget vid Lund
Om slaget berättar Terra Scaniae även i en interaktiv karta och i en berättelse om Skånes sista danske biskop Peder Winstrup samt i en faktatext om Skånska kriget.
Den interaktiva kartan är mycket utförlig och visar bl.a. var i dagens Lund som slaget stod. Slaget vid Lund är bara ett av många slag som visas på kartorna i den här kategorin.
Den interaktiva kartan om slaget vid Lund berättar både om dygnet då slaget stod och om bakgrunden till kriget.
Många av kartorna visar intressanta detaljer som inte är relaterade till krigshandlingar, t.ex. vyer över städer, fartygstyper m.m. Dock får man ha i minnet att stadsvyerna kan ha förenklats eller förskönats, men illustrationerna berättar ändå om livet förr.
Detalj som visar hur de danska trupperna återerövrar Landskrona år 1676. Ett ögonvittne till slaget var Sthen Jacobsen, som har en egen berättelse i Terra Scaniae. Kartans signum hos Krigsarkivet är Historiska planscher 1676 nr. 8.
Låt eleverna välja arbetsuppgifter bland de olika aspekter av Slaget vid Lund eller Skånska kriget som Terra Scaniaes material erbjuder. Redovisningarna ger en bra ram t.ex. för en debatt kring allt lidande som orsakades av kriget kontra de polítiska målen för de olika parterna (Sverige, Danmark och Europas stormakter). Har synen på krig förändrats? Frågorna kan bli många. Men krig kan för en del elever vara en skrämmande nära del bland deras minnen. Många kan ha upplevt svåra situationer vid krigshändelser. En debatt eller ett samtal om krig, även om det mest handlar om 1600-talet, kan vara smärtsamt och väcka många känslor.
Tematiska kartor
Den interaktiva kartan Slaget vid Lund ingår i Terra Scaniaes samling av tematiska kartor. Här finns flera kartor som illustrerar olika skeden i Skånes historia: en karta berättar om istidens slut, en annan om de första folkkulturerna i Skåne och en tredje visar den gamla häradsindelningen.
”Borgar, kloster, städer” innehåller, som man kan gissa, mycket information om Skånes städer, borgar och kloster – du kan tända och släcka för olika lager av information. På det sättet kan du se platser från olika tider alltifrån vikingatiden och fram till 1900-talet. Du kan jämföra vad som byggts och anlagts under olika perioder genom att ha flera informationslager tända samtidigt. Varje plats är klickbar, länken leder till en textruta där man får ett kort sammandrag av platsens historia.
Boktips
Vill ni jobba ännu mer med hur landskapet förändrats? En mycket bra bok som kan vara till stor nytta då man undersöker och jämför byar eller städers utveckling är “Ett Skåne i förändring. Kartor och landskap genom 200 år”, utgiven år 1994 av Lantmäteriet i Malmö; Nils Lewan står för texterna och Paul Sjögren för bildmaterialet. Finner man inte boken på något bibliotek kan man vända sig till Lantmäteriet som säljer den.
I boken presenteras ett femtiotal orter utifrån äldre kartor, nyare flygfoto samt kommenterande text. Här åskådliggörs utvecklingen under 200 år i exempelvis orterna: Kropp, Bromölla, Trolle-Ljungby, Örkelljunga, Kullen, Höör, Andrarum, Kåseberga, Åhus, Ystad och Stenshuvud, för att nämna några.
Skriv ut (utskriftsvänligt format)
